Uppdatering 2010-09-28
Tankesmedjan Global utmaning skriver idag i DN: Integrationen måste förbättras så att vi kan ta emot fler invandrare och rädda välfärden.
Jag ska sammanfatta min egen ståndpunkt: Vatten är en nödvändighet. Vi kan inte leva utan den varan. Samtidigt har vi nyss sett enorma översvämningar i Pakistan. Skulle man ställa frågan till alla som där drabbats - "Vill ni ha mer vatten?", skulle svaret säkert bli: - "Nej, för Guds skull. Stopp!"
Däremot skulle de drabbade säker behöva en del rent fint "högteknologiskt" dricksvatten. Och på samma sätt behöver EU säkert en hel del skickliga tekniker, specialister mm. Men mer oplanerad invandring behöver INTE vår del av världen. Lagom är bäst, och vi passerade lagom-nivån för många år sedan. Idag behöver Sverige kraftsamla för att se till att ALLA som redan invandrat lär sig svenska och får arbete. Till dess att det målet är uppfyllt behöver vi INTE fler invandrare. Den som invandrade för 5 år sedan och ännu inte fått jobb måste ju fråga sig varför vi tar hit fler, när vi inte kunnat " ta hand om" de som redan finns här.
Uppdatering 2010-07-26
Häromdagen skrev Kvällsposten om vinsterna med invandring. Idag kan man läsa ytterligare ett inlägg som talar för den pågående massinvandringen. I GP skriver Cecilia Malmström och Jasenko Selimovic (FP)
......Vi vill därför slå ett slag för ett helhetsgrepp om migration. Vi har en plikt att ge skydd åt förföljda. Vi ska ta emot arbetskraftsinvandring för att rädda vår välfärd. Men vi står också upp för att migration har många andra goda följder och bör bejakas.
Även om deras infallsvinkel är något annan än den som Kvällspostens Johanna Sturesson är deras tes - att välfärden endast kan räddas genom invandring - lika skev som vanligt.
Uppdatering 2010-07-29
En annan skojare är Martin Ezpleta som då och då skriver i Aftonbladet. För en tid sen fick han till bottennappet
Integrationspolitiken är dålig - inte invandrarna där han för ett snurrigt ekonomisk resonemang om värdet av invandrarnas utbildning - de som har utbildning dvs.
Så här skrev jag om Johanna Sturessons artikel, det mesta gäller även för Malmström, Selimovic och Ezpleta:
Varannan skåning vill ha ett sänkt flyktingmottagande. Det visar en undersökning från SOM-institutet.
Kvällspostens Johanna Sturesson ogillar att skåningarna är trötta på den nuvarande massinvandringen och vill upplysa skåningarna om att "Invandring innebär vinst för alla". Man tar sig för pannan när man hör sånt, och undrar är det brist på kunskap eller ägnar hon sig åt desinformation? Att säga som JS gör är ungefär lika sant som att säga att Allt man äter är nyttigt eller Allt man säger är smart.
JS nämner de brittiske ekonomen Phillippe Legrain, som sagt att migrationen går på ungefär plus minus en procent av BNP, beroende på konjunkturen och "går vi inte med vinst är det en marginell förlust vi talar om, som hjälps upp vid högkonjunktur".
Andra ekonomer, t ex Robert Rowthorn och vår egen Jan Ekberg nämner siffror som +/- 1-2% av BNP. Hur som helst är den "marginella förlust" vi talar om kanske 30-60 miljarder kronor. Att kalla såna pengar "marginella" visar att Johanna inte förstår sig på ekonomi - eller så vill hon sprida desinformation.
Om vi omsätter 50 miljarder till mer gripbara storheter så ser vi att t ex Sveriges försvar kostar "marginella" 45 miljarder per år. Anslag till Kultur, medier, trossamfund och fritid går på ytterligare "marginella" 11 miljarder. Notan för socialbidragen 2009 hamnade på 11,1 miljarder kronor. I min värld är 40-60 miljarder MYCKET pengar, inget man någonsin får beskriva som "marginellt".
Och att den invandring vi haft de senaste decennierna skulle gå plus tror jag inte är något annat än rent svammel, och det har jag gott om belägg för.
För snart ett år sedan kom en rapport från FN-organet United Nations Development Programme med den ambitiösa titeln "Overcoming barriers: Human mobility and development". Om man skippar alla artiklar som handlar om migration tvärs över Kina, tvärs över Afrika eller från landsbygden till städerna i Sydamerika, vilka inte känns särskilt relevanta för svenska förhållanden - kan man hitta en del som är relevant för ett land i västeuropa.
I den tänkvärda artikeln The Political Economy of Immigration Policy av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda står att läsa:
........ an inflow of unskilled migrants (relative to natives) will make all natives worse off, by causing a given level of redistribution to become more costly. ……………. If, on the other hand, an inflow of skilled migrants takes place, all the above effects are reversed. All natives will gain with migration through the welfare-state channel.
Slutsatsen är alltså: inflytt av (relativt sett) okvalificerad arbetskraft innebär förlust för alla utom inflyttarna. Inflytt av kvalificerad arbetskraft är lönsamt för alla. Nästan exakt samma slutsats slogs fast rörande invandringen till Storbritannien i "The Economic Impact of Immigration", som publicerades något år innan.
Av de cirka 70-80 tusen icke-svenska invandrarna som kommer varje år, har kanske 5.000 postgymnasial utbildning, enligt Emil Plisch på Riksrevisionen. Vi vet också att en stor del har knappt någon utbildning alls. Av de ca 755 utrikes födda som kom till Borlänge 2009 var 53% analfabeter.
Men detta har många debattörer haft på känn ett tag, och många ekonomer vetat sen länge: ALL migration är INTE lönsam, trots att politiker och journalister som Johanna Sturesson mfl länge försökt slå det i oss.
Sturesson skriver också: "Intressant blir det också om vi tittar på arbetsmarknaden. Redan år 2015 är det fler personer i Sverige som går i pension än som kommer in på arbetsmarknaden - då blir det spännande att se hur diskussionen kring invandringens kostnader kommer att se ut."
Det här är ett väldigt vanligt sätt att argumentera när man vill tala sig varm för den rådande invandringspolitiken. Den går ut på att "även om vi har en hög arbetslöshet har vi också en åldrande befolkning. Om vi ska kunna trygga våra välfärdssystem när en allt större andel av befolkningen går i pension och allt färre arbetar, så måste vi ha en omfattande invandring."
Jag hävdar att detta är en myt. Men politiker och journalister verkar vilja använda det här framtidsargumentet när de ska försöka förklara invandringen. Jag får känslan av att de har insett att folk börjat knorra över invandringen av vissa grupper. Och de vet att folk inte nöjer sig med ”solidaritetsargumentet” längre eftersom svenskarna nu vet att vi länge varit mycket mer ”solidariska” än något annat land i Europa dvs tagit emot många gånger fler invandrare (i förhållande till landets storlek) än andra länder. Då tar man framtidsargumentet istället. Det är svårare att argumentera emot, hoppas de.
Men argumentet är fel. Först kan vi titta på pensionsargumentet:
År 2010 kommer 125.000 svenskar att fylla 65, vilket är överlägset nytt rekord. Så fortsätter det fram till 2014, enligt Dagens Industri, med totalt 625.000 personer som uppnår pensionsålder. Men många av jobb som 40-talisterna haft ersätts inte.
-Pensionsavgångarna sker i stor utsträckning inom områden där det råder övertalighet. Många tjänster rationaliseras i stället bort, säger Roger Vilhelmsson, nationalekonom på Arbetsgivarverket.
- Nu borde alla varningsklockor ringa för regeringen, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster. Hälften av 40-talisterna har redan pensionerats och vi har trots det 9% arbetslösa.
Det är alltså mycket tveksamt om det kommer att bli den efterfrågan på arbetskraft som alla optimister hoppas på och som nu Johanna Sturesson talar om.
I oktober 2009 presenterade Jan Ekberg (professor i nationalekonomi vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning) sin rapport om Invandringens effekter på den offentliga sektorn och sammanfattar:
-Det finns inga starka offentligt finansiella argument för invandring. Argument finns för invandring av specialister och det finns skyddsargument för flyktinginvandring. Men effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn, skriver Jan Ekberg och fortsätter: Om sysselsättningsgraden i befolkningstillskottet är som för utrikes födda boende i Sverige i dag, blir det negativa effekter......Om invandring ger positiv eller negativ effekt på de offentliga finanserna är således i hög grad en fråga om integration på arbetsmarknaden.
– Visst, säger de som förordar den pågående massinvandringen, då gäller det bara att vi får bort segregationen, rasismen och låter invandrarna (som alltid beskrivs som läkare, raketingenjörer eller universitetslektorer – aldrig som analfabeter) få jobb så de kan bidra till samhället. Det gäller alltså bara att de elaka arbetsgivarna ska anställa de nyanlända så löser det problemen.
Av dagens lite drygt 400.000 arbetslösa beräknas drygt 100.000 vara utlandsfödda. En väldigt stor del av dessa invandrare har hamnat i arbetslöshet, bidragsberoende och utanförskap. Det är känt att bland irakier som bott i Sverige i 10 år är arbetslösheten fortfarande hela 70%. För vissa afrikanska grupper är kanske siffrorna värre ändå. Och detta efter flera års högkonjunktur. I kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö har bara 15 procent av de vuxna i arbetsför ålder ett jobb. 85 procent står utanför arbetsmarknaden och de allra flesta så långt ifrån, att de inte ens kan skrivas in som sökande på Arbetsfömedlingen.
Men ändå försöker man lösa problemet med enkla handgrepp som ”förändrade turordningsregler” eller ”kvotera invandrare” eller det fluffigt intetsägande ”vi måste förbättra integration på arbetsmarknaden."
Och inte blir man mer optimistisk när man läser SCBs rapport Invandrarnas sysselsättningsnivå över tiden. Den visar att sysselsättningen för män födda utomlands år 1960 var lika hög för män födda i Sverige. Men redan 1970 ”kan vi observera en antydan till att sysselsättningen för utrikes födda män är lägre än för inrikes födda”. SCB redovisar sen några mycket intressanta slutsatser. Vissa är kända men SCB pekar på uppgifter som talar emot ett argument som ofta förs fram i debatten, nämligen att invandrare får jobb bara de varit i Sverige tillräckligt länge. SCBs rapport visar att det inte alls är så. Här följer några slutsatser:
*Efterfrågan på arbetskraft har helt ändrat struktur sedan 1970-talet. Det har påverkat sysselsättningsnivån för nyanlända invandrare på ett dramatiskt sätt.
*Den ekonomiska krisen i början 1990-talet slog hårt mot sysselsättningen och hårdast mot de utrikes födda. Nivån föll på fem år med 11 procent bland de inrikes födda männen och något mer bland de inrikes födda kvinnorna. De utrikes födda drabbades alltså av nästan tre gånger så stort fall i sysselsättningen under samma period.
*Sysselsättningsnivån för nyanlända har blivit lägre och lägre över tiden. Förvärvsfrekvensen bland de senare anlända invandrargrupperna ligger under de tidigare anlända bl a för att den svenska arbetsmarknaden efterfrågar en annan kompetens" - än den de huvudsakligen arabisk/afrikanska invandrarna erbjuder.
Graden av integration hävdas ofta ha ett samband med hur länge man bott i Sverige. MEN, SCBs undersökning visar tydligt att bosättningstiden i Sverige INTE har något samband med sysselsättningsgraden. Däremot har tidigare invandringskohorter haft en generellt sett högre sysselsättningsgrad än de senare anlända grupperna. Det verkar som om sysselsättningsgraden bland invandrare sjunkit med ca 10% för varje decennium sen 60-talet, för att nu vara nere i kanske 40%. De som aldrig fick jobb får inte heller jobb 15 år senare. Det som däremot gäller är att den som har en utbildning eller erfarenhet som efterfrågas får jobb om de kan språket - men andra får INGA jobb alls.
Johanna Sturesson nämner sen en undersökning "som släpptes förra året" och som sägs visa att "invandring ökar Sveriges utrikeshandel i stor utsträckning. Om antalet invandrare från ett specifikt land ökar med 10 procent, ökar även svensk export till det landet med 6 procent." Jag tror hon då menar en rapport gjord av nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou.
Andreas Hatzigeorgiou har räknat fram att 12000 invandrare ger en exportökning med 7 miljarder. Det gör han med hjälp av en formel som kan ses på sidan 5 i artikeln i tidskriften Ekonomisk debatt nr 7, 2009. Det är, lindrigt sagt, en komplicerad formel. Jag kan ärligen säga att jag, trots ett skapligt IQ, inte förstår den alls. Kanske kan Johanna Sturesson förklara hur man gått tillväga?
Jag är inte nationalekonom, men jag tycker ämnet är intressant. Framförallt är jag intresserad av att stress-testa teorier som den som Andreas Hatzigeorgiou för fram. Jag vill alltså se om teorin håller för en granskning i verkliga livet.
I sin artikel skriver Hatzigeorgiou:
Irak har stått för det största inflödet av utlandsfödda de senaste åren. År 2007 invandrade 15 200 personer från Irak och året därpå 12 103 personer. Denna ström av inkommande från Irak som bosatt sig i Sverige har resulterat i att Irak nu tillhör det land varifrån flest icke-nordiska utlandsfödda i Sverige har sitt ursprung.
Notera att det år 2008 alltså kom 12 103 irakier till Sverige. Kul. Alltså precis så många som behövs för att skapa en exportökning med 7 miljarder.
Vi går då till Exportrådet och kollar lite, och finner:
Under 2009 ökade exporten till Irak med 124% jämfört med 2008. Sverige exporterade produkter och tjänster till ett värde av nära 1 miljard SEK.
Men hallå!!! ……. 12000 irakier skulle ju ge SJU miljarder MER i export!!!! Nu visar det sig att de drygt 100.000 irakier som bor i Sverige inte ens skapar EN enda miljard i exportintäkter. Här visar sig alltså kartan inte alls stämma överens med verkligheten. Kanske Johanna Sturesson kan förklara?
Jag har med mindre än 5 minuters sökande visat att studien INTE visar att man generellt kan påstå att 12000 invandrare ger 7 miljarder i exportintäkt. Jag tror däremot att under vissa betingelser kan 12000 invandrare ge ökade importinkomster. Andreas Hatzigeorgiou nämner själv att det ser ut som att länder i Afrika INTE omfattas av studiens resultat utan för dem gäller det omvända. Jag tror att detsamma kan gälla även en del länder i Mellanöstern. Däremot tror jag att ett ökat antal invandrare från Kina och Indien skulle vara till fördel för Sverige, så långt är jag beredd att köpa Hatzigeorgious teori.
De senaste åren har vi i Sverige sett ett invandringsöverskott på cirka 50.000 individer varje år. På tre år har alltså en helt ny stad av Västerås eller Uppsalas storlek kommit till. På sex år ett par stycken.
Det är en oroande tanke. För det har inte byggts så mycket bostäder, vägar och offentliga byggnader för att skapa ett par nya storstäder i Sverige. Att i ett sånt läge fortsätta att varje år låta 40.000 – 60.000 nya människor fylla på köerna är inte vettigt, det är fullständigt sanslöst - och ansvarslöst. Det är också lite av ett svek mot de invandrare som redan slagit sig ner här. De måste ju fråga sig: -Varför ta in fler när det inte finns jobb åt oss som redan är här?
Dessutom leder den okontrollerade invandringen till trångboddhet och misär som följer av att det bor 2-3 personer i varje rum. Samtidigt håller en hel generation invandrarungdomar att slösa bort sin skolgång. Undantag finns, men väldigt många unga pojkar kommer att växa upp som frustrerade, arga unga män - helt utan möjlighet (och kanske t o m lust) att bli produktiva samhällsmedborgare. Sverige skulle fortfarande kunna vara öppet för flyktingar. Men i dagsläget är bara 5% av de som söker asyl ”riktiga” flyktingar, dvs enligt Geneve-konventionen.
Sverige skulle fortsättningsvis kunna ta emot dessa kvotflyktingar. Men att fortsätta med ett invandringsöverskott på cirka 55.000 individer varje år kommer inte att gå. Studier från både England och Sverige visar att invandringen inte alls är lönsam idag, och om den får fortsätta som idag blir den inte heller lönsam i framtiden. Under tiden håller vi på med ett mångkulturellt experiment väldigt få har begärt att få vara med om.
Johanna Sturesson avslutar sin artikel med "Kunskap är viktigt och mer kännedom om migrationspolitik är något som uppenbarligen är nödvändigt."
Allvarligt alltså.....Johanna visar prov på stora brister i sin egen kunskap eller som tidigare sagt - så vet hon, men väljer att desinformera.
