Pojken som häktats för mordet på den 16-åriga flickan i Västerås ska nu genomgå en liten sinnesundersökning skriver VLT .
Det är ovisst vad den sådan ger, men om han visar sig vara frisk och döms för dådet kan utvisning bli en del av påföljden. Vid det tortyrliknande mordet på en afghansk 20-åring slog Göta hovrätt fast att det handlade om ett hedersmord och den vid mordet då 17-årige pojken dömdes till fyra års sluten ungdomsvård och livstids utvisning.
Om Barzan är skyldig känns en liknande påföljd inte helt orimlig.
måndag 10 maj 2010
Big business med irakiska fusk-assistenter
Nyligen har två allvarliga fall av bedrägeri mot Försäkringskassan behandlats i domstol. Båda gäller bluffar med ersättningar för personlig assistent – och båda gäller personer som varit i Sverige ganska kort tid. För en detaljerad och otrevlig läsning gå till Politiskt Inkorrekt.
Samir Husein Ali Ehsan, 33-år och medborgare i Irak, dömdes för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott till fängelse 3 år. Yrkandet om utvisning ogillades. Varför? Åklagaren hänvisade till det stycke i Utlänningslagen där det står att ”en utlänning får utvisas ur Sverige, om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse... om brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar”. Men domstolen tycker tydligen att fusk med uppehållstillstånd och bedrägeri mot Försäkringskassan inte är så allvarligt. Stämmer det verkligen med svenskens rättsmedvetande?
Dourmouch Iachar Mestan, 54 år och medborgare i Irak, har sedan 2004 fått ut 7,8 miljoner kronor i bidrag. Av dem har 3,5 miljoner gått till att betala löner till barnen som har byggt upp smärre förmögenheter. Resten av pengarna har mannen investerat och polisen har säkrat tillgångar i svenska banker på 2,3 miljoner kronor. 1,3 miljoner har han skickat utomlands till två olika länder. Han tar sig fram med två exklusiva bilar.
Hovrätten bedömde Mestans brott som mindre allvarligt än vad tingsrätten gjort och sänkte straffet från fyra till tre års fängelse. Mannen ska även betala drygt 6,5 miljoner kronor i skadestånd till Försäkringskassan.
För att klara av bluffen skilde sig Mestan från sin fru. Han har därmed satt sig själv i en position där han har väldigt liten anknytning till Sverige och borde förstås utvisas. Vad tror man en man som Mestan kommer att leva av i Sverige efter att han släpps från fängelset? Det blir direkt till Försäkringskassan igen. Förtidspension kanske? Jag frågar mig igen: varför ingen utvisning?
Nu visar det sig att ett ytterligare fall är på gång:
Ali Radhi Raheema Al-mozani, 33 år och medborgare i Irak, och är häktad på sannolika skäl för grovt bidragsbrott. Al-mozani har låtsats vara cp-skadad och på så sätt sedan augusti 2007 lurat till sig närmare fem miljoner kronor av Försäkringskassan.
Det verkar finnas ett systematiskt fusk: man ordnar en lämplig familjemedlem som behöver ett antal personliga assitsenter, man ordnar till familjesituationen så att reglerna efterlevs och sedan cashar man in - en till två miljoner per år.
Har vi verkligen inte viktigare saker att lägga pengar på? Finns det inte andra som VERKLIGEN behöver sina personliga assitenter, och som kanske inte får tillräckligt med hjälp? Och varför utvisas man inte för den här typen av allvarliga fusk? Ingen är svensk medborgare, ingen har särskilt stark anknytning till Sverige och man har visat synnerligen dålig vilja att anstränga sig för att göra rätt för sig.
Att Försäkringskassan har en del att fundera på är ju uppenbart.
Samir Husein Ali Ehsan, 33-år och medborgare i Irak, dömdes för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott till fängelse 3 år. Yrkandet om utvisning ogillades. Varför? Åklagaren hänvisade till det stycke i Utlänningslagen där det står att ”en utlänning får utvisas ur Sverige, om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse... om brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar”. Men domstolen tycker tydligen att fusk med uppehållstillstånd och bedrägeri mot Försäkringskassan inte är så allvarligt. Stämmer det verkligen med svenskens rättsmedvetande?
Dourmouch Iachar Mestan, 54 år och medborgare i Irak, har sedan 2004 fått ut 7,8 miljoner kronor i bidrag. Av dem har 3,5 miljoner gått till att betala löner till barnen som har byggt upp smärre förmögenheter. Resten av pengarna har mannen investerat och polisen har säkrat tillgångar i svenska banker på 2,3 miljoner kronor. 1,3 miljoner har han skickat utomlands till två olika länder. Han tar sig fram med två exklusiva bilar.
Hovrätten bedömde Mestans brott som mindre allvarligt än vad tingsrätten gjort och sänkte straffet från fyra till tre års fängelse. Mannen ska även betala drygt 6,5 miljoner kronor i skadestånd till Försäkringskassan.
För att klara av bluffen skilde sig Mestan från sin fru. Han har därmed satt sig själv i en position där han har väldigt liten anknytning till Sverige och borde förstås utvisas. Vad tror man en man som Mestan kommer att leva av i Sverige efter att han släpps från fängelset? Det blir direkt till Försäkringskassan igen. Förtidspension kanske? Jag frågar mig igen: varför ingen utvisning?
Nu visar det sig att ett ytterligare fall är på gång:
Ali Radhi Raheema Al-mozani, 33 år och medborgare i Irak, och är häktad på sannolika skäl för grovt bidragsbrott. Al-mozani har låtsats vara cp-skadad och på så sätt sedan augusti 2007 lurat till sig närmare fem miljoner kronor av Försäkringskassan.
Det verkar finnas ett systematiskt fusk: man ordnar en lämplig familjemedlem som behöver ett antal personliga assitsenter, man ordnar till familjesituationen så att reglerna efterlevs och sedan cashar man in - en till två miljoner per år.
Har vi verkligen inte viktigare saker att lägga pengar på? Finns det inte andra som VERKLIGEN behöver sina personliga assitenter, och som kanske inte får tillräckligt med hjälp? Och varför utvisas man inte för den här typen av allvarliga fusk? Ingen är svensk medborgare, ingen har särskilt stark anknytning till Sverige och man har visat synnerligen dålig vilja att anstränga sig för att göra rätt för sig.
Att Försäkringskassan har en del att fundera på är ju uppenbart.
Alternativ åtgärd med garanterat resultat
På DN debatt får vi veta att:
Nu inleder Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister (KD) och Christer G Wennerholm, ordförande i Nationella hivrådet, den första stora nationella informationsinsatsen sedan 2003. Det är ett första steg och målet är att man 2016 ska ha halverat spridningen av hiv i Sverige.
Metoden man ska använda är att ”ändra attityden hos de unga” dvs få folk som tidigare inte använt kondom att nu börja göra det.
Det är sånt där snack som reklambyråerna kör med när de ser möjligheten att göra den största kampanjen någonsin.
-Visst, säger den svartklädde projektledaren på byrån, det handlar om mycket pengar. Men det kostar att ändra folks attityder, fortsätter han - samtidigt som han tänker på hur det säger pling pling i byråkassan.
Men alla som varit iblandade i attitydmodifiering vet att det är VÄLDIGT svårt att ändra folks beteende. Attityder kan visserligen ändras, men beteende är ännu svårare att ändra. Och det kostar miljontals kronor att få en mätbar förändring av beteendet.
Jag har ett mycket billigare förslag på hur vi halverar antal nya HIV-fall.
Av alla anmälda hivfall 2009 har, liksom föregående år, över hälften (54 %) smittats före ankomst till Sverige i länder med hög förekomst av hiv. Framförallt afrikanska länder söder om Sahara samt i Thailand.
Styr upp invandringen av de 95% av invandrarna som inte är flyktingar enligt Genevekonventionen och vips har vi halverat antalet nya HIV-fall i Sverige.
Kostnad: lite politisk vilja.
Sen tycker jag att klamydia, herpes och kondylom borde fås att minska i förekomst. Den bästa kampanjen mot könssjukdomar någonsin i Sverige var RFSUs kampanj från 1970 ”Ikväll får 107 svenskar gonorré” som fick ett fantastiskt gensvar. Gonorrésiffrorna började dala och som enda land i världen lyckades Sverige minska smittspridningen. Gör en repris på den. Den fungerade. Varför uppfinna hjulet igen? Den aktuella målgruppen var inte födda när den kördes. Inte heller merparten av projektledare på byråerna som hoppas tjäna storkovan på allehanda "kreativa" idéer.
Sommarens modeplagg blir en T-shirt.
Nu inleder Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister (KD) och Christer G Wennerholm, ordförande i Nationella hivrådet, den första stora nationella informationsinsatsen sedan 2003. Det är ett första steg och målet är att man 2016 ska ha halverat spridningen av hiv i Sverige.
Metoden man ska använda är att ”ändra attityden hos de unga” dvs få folk som tidigare inte använt kondom att nu börja göra det.
Det är sånt där snack som reklambyråerna kör med när de ser möjligheten att göra den största kampanjen någonsin.
-Visst, säger den svartklädde projektledaren på byrån, det handlar om mycket pengar. Men det kostar att ändra folks attityder, fortsätter han - samtidigt som han tänker på hur det säger pling pling i byråkassan.
Men alla som varit iblandade i attitydmodifiering vet att det är VÄLDIGT svårt att ändra folks beteende. Attityder kan visserligen ändras, men beteende är ännu svårare att ändra. Och det kostar miljontals kronor att få en mätbar förändring av beteendet.
Jag har ett mycket billigare förslag på hur vi halverar antal nya HIV-fall.
Av alla anmälda hivfall 2009 har, liksom föregående år, över hälften (54 %) smittats före ankomst till Sverige i länder med hög förekomst av hiv. Framförallt afrikanska länder söder om Sahara samt i Thailand.
Styr upp invandringen av de 95% av invandrarna som inte är flyktingar enligt Genevekonventionen och vips har vi halverat antalet nya HIV-fall i Sverige.
Kostnad: lite politisk vilja.
Sen tycker jag att klamydia, herpes och kondylom borde fås att minska i förekomst. Den bästa kampanjen mot könssjukdomar någonsin i Sverige var RFSUs kampanj från 1970 ”Ikväll får 107 svenskar gonorré” som fick ett fantastiskt gensvar. Gonorrésiffrorna började dala och som enda land i världen lyckades Sverige minska smittspridningen. Gör en repris på den. Den fungerade. Varför uppfinna hjulet igen? Den aktuella målgruppen var inte födda när den kördes. Inte heller merparten av projektledare på byråerna som hoppas tjäna storkovan på allehanda "kreativa" idéer.
Sommarens modeplagg blir en T-shirt.
fredag 23 april 2010
Ultrahögern om "flyktingbarnen"
Under rubriken "Ultrahögern och nätet" går GD ut hårt mot personer som kritiserat planerna i Hofors kommun att ta emot ett 30-tal ensamkommande barn och vissa som sedan kritiserat GDs ledare "Var finns medkänslan". Jag tillhör den senare gruppen eftersom jag skrev ett blogginlägg.
Utan att vara medveten om den förändring jag genomgått tillhör jag tydligen numera extremhögern.
- Jag tror inte det GD. Mina politiska värderingar tillhör nog mittfåran. Jag tror på välfärd för alla, men särskilt till gamla och sjuka. Jag tror på ett starkt samhälle, som ska var generöst mot de som bor i landet - OCH som kan vara generöst mot sämre lottade i andra länder samt att man kan ha invandring. Omfattningen och inriktningen av denna bör dock vara föremål för debatt, precis på samma sätt som pensioner, barnbidrag och kollektivtrafik debatteras.
Jag tror även att en stor del av de som skrev kommentarer är ganska vanliga medborgare som inte alls känner sig som ultrahöger. Det är ett alldeles för enkelt sätt - och intellektuellt ohederligt - att utmåla meningsmotståndaren som extremist av ena eller andra slaget, och i Sverige är ju ultrahöger kanske det värsta man kan hitta på när det gäller politiska invektiv. Det är t o m värre än extremvänster. Såna argument, GD, det tar man till när man förlorat debatten om sakfrågan.
GD skriver vidare om "oss" i ultrahögern: De som skriver använder vissa nyckelbegrepp. De sätter till exempel konsekvent ordet barn inom citattecken – ”barn”.
Jag väljer ibland att placera begreppet flyktingbarn inom citationstecken av det enkla skälet att så stor del av dessa inte alls är små barn. Merparten är unga vuxna av svårbestämd ålder. Och en av svårigheterna med åldersbestämningen är att alla kastat sina id-handlingar - just för att inte det ska gå att säga vem det är, vilken ålder man har och varifrån man kommer. Att de kallas barn förvirrar debatten på samma sätt som när bl a media kallar illegala invandrare för papperslösa. Om papperslösa tycker man synd. Det gör man däremot inte om illegala invandrare. Om ensamkommande femåringar tycker man synd, men en 20-åring väcker inte samma sympati.
Hur är det då med dessa ensamkommande barn - är de ensamma i en stor grym värld? I Socialstyrelsens rapport Förbättringar i mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn) redovisas:
Av 100 barn som kommit ensamma till Sverige 1997 var det bara åtta som själva fattat beslut om att resa. För de resterande 92 var flykten föräldrarnas eller släktingars beslut.
Vidare att asylsökande som uppger sig vara under 18 år ofta visar sig i själva verket efter utredning vara äldre och hör inte till gruppen barn/ungdomar. Anledningen till att de säger sig vara yngre är i regel att de fått rådet att påstå det och tror att det ökar chanserna att få stanna.
Uppgifterna om hur barnen/ungdomarna tar sig hit är enligt Migrationsverket mycket knapphändiga. Barnens egna berättelser är ofta oklara och ibland vet de inget om resvägen.
För över hälften av barnen hade släktingar eller vänner till familjen hjälpt dem att fly och för en fjärdedel var det förälder/föräldrar som gjort det. Omkring hälften av barnen hade ledsagats under flykten av någon vän, släkting, smugglare eller hjälpare. För de flesta barnen/ ungdomarna var det inte tal om något eget val och de visste ofta inte själva vilket land de skulle till. Avgörande för vilka barn/unga som får möjlighet att ge sig iväg är om familjerna har tillgångar för att kunna betala resan, kontakter och anknytningar i andra länder, i en del fall barnens/de ungas egen initiativförmåga och i några fall, när det gäller barn från fattiga familjer, att någon utomstående hjälper dem ur en desperat situation.
Notera att det var ultrahögern på Socialstyrelsen som skrivit ovanstående.
I fjol dvs 2009 kom 2 250 barn och ungdomar under 18 år till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl, en ökning från 1 510 barn året innan. I sin nya prognos tror nu Migrationsverket att cirka 3 000 ensamkommande barn söker asyl i år och lika många nästa år. I förra prognosen, från december, uppskattade verket antalet barn i år till 2 400 barn.
Norge tog förra året emot över 2 400 ensamkommande flyktingbarn, en ökning med 75 procent jämfört med året före. I år väntas antalet minska dramatiskt sedan Norge nyligen har skärpt sin flyktinglagstiftning. Tidigare fick ensamkommande flyktingbarn permanent uppehållstillstånd i Norge, men nu ges de tidsbegränsade uppehållstillstånd tills de fyller 18 år, då de tvingas lämna landet.
- Den nya lagen har redan fått effekt, säger Hanne Mathisen på FN:s flyktingorgan UNHCR. Man ser en klar reduktion i antalet ensamkommande barn som har sökt sig till Norge i början av 2010.
Ett temporärt skydd från krig och elände är alltså inte vad barnen söker. Man söker en permanent vistelse. Och det är förståeligt. Vem vill INTE ha det bättre? Men om det nu är så att familjen sänder äldste sonen som ankare för att resten av familjen längre fram ska haka på och bosätta sig i Sverige och bli för evigt försörjda, borde vi inte ha det med i våra överväganden?
Bland de tusentals asylsökande unga som kommer till Sverige kan givetvis finnas enstaka ungdomar och även barn, som har faktiska skyddsskäl - men ytterst, ytterst sällan egna asylskäl. Dessa har givetvis, enligt utlänningslagen som reglerar invandringen till Sverige, rätt att få det skydd de behöver. Men man ska vara medveten om att det torde röra sig om en bråkdel, någon handfull eller så, som faktiskt har egna asyl- eller skyddsskäl.
Dom barnen, ungdomarna eller unga männen borde tas emot i anläggningar som den i Hofors. Det tror jag väldigt många inom "ultrahögern" håller med mig om. Men de andra ställer jag mig mycket tveksam till, men jag är ju bara en av ultrahögern.
Utan att vara medveten om den förändring jag genomgått tillhör jag tydligen numera extremhögern.
- Jag tror inte det GD. Mina politiska värderingar tillhör nog mittfåran. Jag tror på välfärd för alla, men särskilt till gamla och sjuka. Jag tror på ett starkt samhälle, som ska var generöst mot de som bor i landet - OCH som kan vara generöst mot sämre lottade i andra länder samt att man kan ha invandring. Omfattningen och inriktningen av denna bör dock vara föremål för debatt, precis på samma sätt som pensioner, barnbidrag och kollektivtrafik debatteras.
Jag tror även att en stor del av de som skrev kommentarer är ganska vanliga medborgare som inte alls känner sig som ultrahöger. Det är ett alldeles för enkelt sätt - och intellektuellt ohederligt - att utmåla meningsmotståndaren som extremist av ena eller andra slaget, och i Sverige är ju ultrahöger kanske det värsta man kan hitta på när det gäller politiska invektiv. Det är t o m värre än extremvänster. Såna argument, GD, det tar man till när man förlorat debatten om sakfrågan.
GD skriver vidare om "oss" i ultrahögern: De som skriver använder vissa nyckelbegrepp. De sätter till exempel konsekvent ordet barn inom citattecken – ”barn”.
Jag väljer ibland att placera begreppet flyktingbarn inom citationstecken av det enkla skälet att så stor del av dessa inte alls är små barn. Merparten är unga vuxna av svårbestämd ålder. Och en av svårigheterna med åldersbestämningen är att alla kastat sina id-handlingar - just för att inte det ska gå att säga vem det är, vilken ålder man har och varifrån man kommer. Att de kallas barn förvirrar debatten på samma sätt som när bl a media kallar illegala invandrare för papperslösa. Om papperslösa tycker man synd. Det gör man däremot inte om illegala invandrare. Om ensamkommande femåringar tycker man synd, men en 20-åring väcker inte samma sympati.
Hur är det då med dessa ensamkommande barn - är de ensamma i en stor grym värld? I Socialstyrelsens rapport Förbättringar i mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn) redovisas:
Av 100 barn som kommit ensamma till Sverige 1997 var det bara åtta som själva fattat beslut om att resa. För de resterande 92 var flykten föräldrarnas eller släktingars beslut.
Vidare att asylsökande som uppger sig vara under 18 år ofta visar sig i själva verket efter utredning vara äldre och hör inte till gruppen barn/ungdomar. Anledningen till att de säger sig vara yngre är i regel att de fått rådet att påstå det och tror att det ökar chanserna att få stanna.
Uppgifterna om hur barnen/ungdomarna tar sig hit är enligt Migrationsverket mycket knapphändiga. Barnens egna berättelser är ofta oklara och ibland vet de inget om resvägen.
För över hälften av barnen hade släktingar eller vänner till familjen hjälpt dem att fly och för en fjärdedel var det förälder/föräldrar som gjort det. Omkring hälften av barnen hade ledsagats under flykten av någon vän, släkting, smugglare eller hjälpare. För de flesta barnen/ ungdomarna var det inte tal om något eget val och de visste ofta inte själva vilket land de skulle till. Avgörande för vilka barn/unga som får möjlighet att ge sig iväg är om familjerna har tillgångar för att kunna betala resan, kontakter och anknytningar i andra länder, i en del fall barnens/de ungas egen initiativförmåga och i några fall, när det gäller barn från fattiga familjer, att någon utomstående hjälper dem ur en desperat situation.
Notera att det var ultrahögern på Socialstyrelsen som skrivit ovanstående.
I fjol dvs 2009 kom 2 250 barn och ungdomar under 18 år till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl, en ökning från 1 510 barn året innan. I sin nya prognos tror nu Migrationsverket att cirka 3 000 ensamkommande barn söker asyl i år och lika många nästa år. I förra prognosen, från december, uppskattade verket antalet barn i år till 2 400 barn.
Norge tog förra året emot över 2 400 ensamkommande flyktingbarn, en ökning med 75 procent jämfört med året före. I år väntas antalet minska dramatiskt sedan Norge nyligen har skärpt sin flyktinglagstiftning. Tidigare fick ensamkommande flyktingbarn permanent uppehållstillstånd i Norge, men nu ges de tidsbegränsade uppehållstillstånd tills de fyller 18 år, då de tvingas lämna landet.
- Den nya lagen har redan fått effekt, säger Hanne Mathisen på FN:s flyktingorgan UNHCR. Man ser en klar reduktion i antalet ensamkommande barn som har sökt sig till Norge i början av 2010.
Ett temporärt skydd från krig och elände är alltså inte vad barnen söker. Man söker en permanent vistelse. Och det är förståeligt. Vem vill INTE ha det bättre? Men om det nu är så att familjen sänder äldste sonen som ankare för att resten av familjen längre fram ska haka på och bosätta sig i Sverige och bli för evigt försörjda, borde vi inte ha det med i våra överväganden?
Bland de tusentals asylsökande unga som kommer till Sverige kan givetvis finnas enstaka ungdomar och även barn, som har faktiska skyddsskäl - men ytterst, ytterst sällan egna asylskäl. Dessa har givetvis, enligt utlänningslagen som reglerar invandringen till Sverige, rätt att få det skydd de behöver. Men man ska vara medveten om att det torde röra sig om en bråkdel, någon handfull eller så, som faktiskt har egna asyl- eller skyddsskäl.
Dom barnen, ungdomarna eller unga männen borde tas emot i anläggningar som den i Hofors. Det tror jag väldigt många inom "ultrahögern" håller med mig om. Men de andra ställer jag mig mycket tveksam till, men jag är ju bara en av ultrahögern.
onsdag 21 april 2010
15 unga män att vårdas av 15 västeråsare??
Femton nya, ensamkommande ”flyktingbarn” ska placeras i Västerås, skriver VLT. De ska bo i Iggebyvillan och i lägenheter som kommunen köper in. 15 nya tjänster är utlysta för dygnetruntverksamheten. Får man gissa att kostnaden ligger på 3.000 kronor per dag per ”barn” dvs knappt 1.100.000 per person och år? Dessa nya västeråsare kommer alltså att kosta 15 miljoner per år.
Att de ensamkommande flyktingbarnen borde synas närmare har vi skrivit om tidigare, här t ex. Men hur olika kommuner prioriterar upphör aldrig att förvåna. En sökning på nätet över vad Västerås verkar välja bort för att kunna prioritera unga flyktingmän visade en sorglig sida av kommunens politik.
I januari rapporterade VLT den 9:e januari att för de hemlösa ”har 2010 börjat extra kyligt. Stadsmissionen har haft sin dagverksamhet stängd i en vecka.” Varje dag brukar mellan 50 till 60 personer söka sig till Stadsmissionens lokaler på Sturegatan, berättar VLT. Men från nyårsafton till och med trettondagen var dörrarna stängda, alltså sammanlagt sju kalla – en del smällkalla – dagar. Minns ni hur kallt och eländigt det var då? Det verkar inte Barbro Svensson, chef för Integrationsenheten i Västerås och Ulrika Wennerholm, socialkontor barn och ungdom, göra.
Kanske någon kan påminna dom? För på på dessa hemlösa stackare lägger man inga pengar, för dem köps inga lägenheter in, för dem anställs ingen kock eller fritidspedagog eller integrationssekreterare.
Allvarligt alltså.....Ett tips till de hemlösa: Säg till kommunen att ni - liksom de unga flyktingmännen - är under 18 år och kräv att få bo i flyktingbostäderna som köpts in.
Och sist, men inte minst: Hur stor är personaltätheten på kommunens äldreboenden?
Att de ensamkommande flyktingbarnen borde synas närmare har vi skrivit om tidigare, här t ex. Men hur olika kommuner prioriterar upphör aldrig att förvåna. En sökning på nätet över vad Västerås verkar välja bort för att kunna prioritera unga flyktingmän visade en sorglig sida av kommunens politik.
I januari rapporterade VLT den 9:e januari att för de hemlösa ”har 2010 börjat extra kyligt. Stadsmissionen har haft sin dagverksamhet stängd i en vecka.” Varje dag brukar mellan 50 till 60 personer söka sig till Stadsmissionens lokaler på Sturegatan, berättar VLT. Men från nyårsafton till och med trettondagen var dörrarna stängda, alltså sammanlagt sju kalla – en del smällkalla – dagar. Minns ni hur kallt och eländigt det var då? Det verkar inte Barbro Svensson, chef för Integrationsenheten i Västerås och Ulrika Wennerholm, socialkontor barn och ungdom, göra.
Kanske någon kan påminna dom? För på på dessa hemlösa stackare lägger man inga pengar, för dem köps inga lägenheter in, för dem anställs ingen kock eller fritidspedagog eller integrationssekreterare.
Allvarligt alltså.....Ett tips till de hemlösa: Säg till kommunen att ni - liksom de unga flyktingmännen - är under 18 år och kräv att få bo i flyktingbostäderna som köpts in.
Och sist, men inte minst: Hur stor är personaltätheten på kommunens äldreboenden?
Var är medkänslan GD?
Var är medkänslan, frågar sig Sofia Guerrero eller om det är Karin Bergkvist Wadelius på Gefle Dagblads ledarsida. De förfasar sig över invändningarna som finns i kommentarerna till artikeln om den nya satsningen på hem för ensamkommande ”flyktingbarn”. En av de vanligaste invändningarna är tydligen att det inte handlar om barn utan om vuxna.
Allvarligt alltså...... Läser man inte tidningar eller lyssnar på radio på GD-redaktionen? Hur har man kunnat undgå att höra att det bluffas med åldern bland de ensamkommande "barnen"? Litar man kanske på Sveriges Radio - lyssna här och här . I t ex Norge har man som konsekvens av åldersbluffandet infört ålderstester .
GDs ledarskribent visar sen upp höjden av naivitet och frågar sig - vilka föräldrar skulle skicka sin egen 16-åriga son ensam över hela världen och hävda att han är vuxen?
Mitt svar är tusentals föräldrar. Kanske tiotusentals i Somalia, Irak, Afghanistan mfl länder. Som sagt - läser man inte tidningar på redaktionen? Dvs andra än den egna.
GD säger sen att det är lätt att känna förtvivlan över att det uppenbarligen finns alltför många människor som känner noll empati med barn och ungdomar som färdats hundratals mil ensamma. Som har små eller inga förhoppningar om att någonsin träffa sin familj igen.
Snälla GD, barnen har nog inte färdats ensamma. De samlas ihop av smugglarna och färdas i grupp. Det är nämligen mer rationellt för smugglarna att transportera flyktingarna i grupp. Det kostar drygt 100.000 per skalle att bli transporterad till Europa och singelresor är dyrare att organisera än gruppresor.
Och huruvida barnen har små förhoppningar om att träffa sin familj igen. Trams! Så fort ”barnet” fått PUT dyker familjen upp. Snälla ledarskribent, hur kan man leva med såna skygglappar. Varför försöker ni inte ta reda på hur saker ligger till istället för att hoppas att det är si eller så. Börja med att läsa Merit Wagers blogg, där medarbetare på Migrationsverket regelbundet får möjlighet att skriva av sig. Ni kommer snabbt att inse hur lurade svenska folket håller på att bli
Det som gör folk förbannade är att medier som GD verkar vara helt blinda för den verklighet som många medborgare upplever. Plus att deras gamla mamma eller pappa nekas vård och service som kastas över dessa nysvenskar. Var är medkänslan för fattiga, sjuka svenskar GD? För pengarna som går till flyktingarna tas från något annat konto, och många gånger blir det annan kommunal service som skärs ner? Var är medkänslan för de som drabbas då?
Om man i en öppen debatt kunde bestämma att i år tar vi emot 500 flyktingungdomar och kanske 5000 kvotflyktingar tror jag att folket skulle vara med på det. Men som det är nu får man inte ifrågasätta migrationens kostnader - och när folk känner att de mister all kontroll blir de förbannade. Var är medkänslan för den frustrationen, GD?
Allvarligt alltså...... Läser man inte tidningar eller lyssnar på radio på GD-redaktionen? Hur har man kunnat undgå att höra att det bluffas med åldern bland de ensamkommande "barnen"? Litar man kanske på Sveriges Radio - lyssna här och här . I t ex Norge har man som konsekvens av åldersbluffandet infört ålderstester .
GDs ledarskribent visar sen upp höjden av naivitet och frågar sig - vilka föräldrar skulle skicka sin egen 16-åriga son ensam över hela världen och hävda att han är vuxen?
Mitt svar är tusentals föräldrar. Kanske tiotusentals i Somalia, Irak, Afghanistan mfl länder. Som sagt - läser man inte tidningar på redaktionen? Dvs andra än den egna.
GD säger sen att det är lätt att känna förtvivlan över att det uppenbarligen finns alltför många människor som känner noll empati med barn och ungdomar som färdats hundratals mil ensamma. Som har små eller inga förhoppningar om att någonsin träffa sin familj igen.
Snälla GD, barnen har nog inte färdats ensamma. De samlas ihop av smugglarna och färdas i grupp. Det är nämligen mer rationellt för smugglarna att transportera flyktingarna i grupp. Det kostar drygt 100.000 per skalle att bli transporterad till Europa och singelresor är dyrare att organisera än gruppresor.
Och huruvida barnen har små förhoppningar om att träffa sin familj igen. Trams! Så fort ”barnet” fått PUT dyker familjen upp. Snälla ledarskribent, hur kan man leva med såna skygglappar. Varför försöker ni inte ta reda på hur saker ligger till istället för att hoppas att det är si eller så. Börja med att läsa Merit Wagers blogg, där medarbetare på Migrationsverket regelbundet får möjlighet att skriva av sig. Ni kommer snabbt att inse hur lurade svenska folket håller på att bli
Det som gör folk förbannade är att medier som GD verkar vara helt blinda för den verklighet som många medborgare upplever. Plus att deras gamla mamma eller pappa nekas vård och service som kastas över dessa nysvenskar. Var är medkänslan för fattiga, sjuka svenskar GD? För pengarna som går till flyktingarna tas från något annat konto, och många gånger blir det annan kommunal service som skärs ner? Var är medkänslan för de som drabbas då?
Om man i en öppen debatt kunde bestämma att i år tar vi emot 500 flyktingungdomar och kanske 5000 kvotflyktingar tror jag att folket skulle vara med på det. Men som det är nu får man inte ifrågasätta migrationens kostnader - och när folk känner att de mister all kontroll blir de förbannade. Var är medkänslan för den frustrationen, GD?
Vem vinner - 23-åringen eller af Donner?
Uppdatering 17 maj : Rättegången inleddes idag. Om ett par dagar får vi besked om vad åklagaren tycker att det kan få kosta att orsaka en äldre dams död. Och om cirka en månad får vi väl veta vilket brott som är värst, stjäla några miljoner eller ha ihjäl en tant.
Uppdatering 12 maj 2009: Af Donner bör dömas till minst fem års fängelse, sade åklagaren Alf Johansson i sin slutplädering i Stockholms tingsrätt. Kommer Ahmad Akile undan med mindre? I så fall var Ingrids liv värt mindre än 7 miljoner kronor. Utan att någon alls ska tolka det som ett hot undrar jag då - vad är Ahmads liv värt?
Ursprungligt inlägg:
Advokat Leif Silbersky har bråda dagar. Igår agerade han försvarare till åldringsmisshandlaren 23-årige Ahmad Akileh från Landskrona där han hävdar att allt var en olyckshändelse som gjorde att 78-åriga Inger stöp i backen och aldrig vaknade upp igen.
Idag ska Silbersky försöka försvara förskingraren på Röda Korset - Johan af Donner.
– Det handlar, både när det gäller Röda Korset och Cancerfonden, om grov och systematisk brottslighet under en lång period av år, säger åklagaren Alf Johansson enligt DN. Det är grova bedrägerier alternativt grov trolöshet mot huvudman. Och af Donner erkänner i stort de åtalspunkter som åklagaren presenterade men bestred åtalspunkten mutbrott.
Ahmad Akileh omhäktades igår under stort tumult vid Lunds tingsrätt och han är häktad på sannolika skäl för att ha orsakat 78-åriga Ingers död på en parkeringsplats. Själv så lämnade gärningsmannen brottsplatsen och höll sig undan polisen i flera dagar. Brottsrubriceringen är grov misshandel och grovt vållande till annans död.
När det gäller Ahmad Akileh handlar det enligt Silbersky om en olycka. Undrar om han med tiden försöker få af Donners insats till en "olycka"? Kanske af Donner hade oturen att ha en penna i handen när de egenhändigt komponerade fakturorna for förbi? Snart kanske af Donners familj kallar till ett pressmöte i en lokal moské. I ett skriftligt uttalande skriver kanske familjen om miljonerna som försvunnit: "Olyckshändelsen orsakade en enorm sorg i vårt liv."
Om man tittar på de båda fallen som egentligen är väldigt olika finner man dock en likhet utöver att båda förövarna har Silbersky som försvarare.
I Ahmad Akilehs fall blir nog åtalet vållande till annans död, som i svensk rätt innebär att man av oaktsamhet varit orsak till en annan persons död. Enligt 3 kap. 7 § brottsbalken döms man till upp till två års fängelse för brottet eller till böter om brottet anses ringa. Om brottet anses grovt skall fängelsestraffet bli mellan sex månader och sex år.
För af Donner blir det nog trolöshet mot huvudman vilket regleras i Brottsbalken 10 kap 5 §. Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms man till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Titta en gång till på påföljderna!!! För båda brotten gäller upp till två års fängelse eller böter om brottet anses ringa. Om brottet anses grovt skall fängelsestraffet bli mellan sex månader och sex år.
Det ska bli intressant att se vem av Ahmad eller af Donner som Silbersky lyckas bäst med. Det kommer sen att bli intressant att se hur respektive påföljd rimmar med svenska folkets rättsmedvetande. Vilket bedöms som svåraste brottet: slå ihjäl en gammal dam eller sno Röda Korset på några millar?
Jag tycker det är värre att slå ihjäl tanten, men något säger mig att af Donner kommer att få det hårdare straffet.
Se även: Blir det utvisning för Ahmad Akile? och Mycket skit från MENA just nu
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/roda-kors-chefen-infor-ratta_4595373.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/johan-af-donner-riskerar-atta-ars-fangelse_4591001.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5408772.ab
http://www.dn.se/nyheter/sverige/har-brande-af-donner-miljonerna-1.1081086
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article792920/Dodsorsaken-kan-mildra-synen-pa-dodsmisshandel.html
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tumult-nar-23-aring-omhaktades_4589017.svd
http://www.ystadsallehanda.se/article/20100420/SKANE/304209996/1617/TTINRIKES/&/Tumult-nar-23-aring-omhaktades
http://hd.se/skane/2010/04/20/tumult-vid-haktning-efter/
http://hd.se/landskrona/2010/05/12/qhan-mattade-en-rallarsvingq/
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.1990549/rattegangen-for-parkeringsdadet-i-landskrona-inleds
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7135662.ab
http://www.dn.se/nyheter/sverige/oenighet-om-nioarigt-vittne-1.1099296
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/parkeringsbrak-upp-i-ratten_4728605.svd
http://hd.se/helsingborg/2010/05/17/rattegangen-om-parkeringsbraket-i/
Uppdatering 12 maj 2009: Af Donner bör dömas till minst fem års fängelse, sade åklagaren Alf Johansson i sin slutplädering i Stockholms tingsrätt. Kommer Ahmad Akile undan med mindre? I så fall var Ingrids liv värt mindre än 7 miljoner kronor. Utan att någon alls ska tolka det som ett hot undrar jag då - vad är Ahmads liv värt?
Ursprungligt inlägg:
Advokat Leif Silbersky har bråda dagar. Igår agerade han försvarare till åldringsmisshandlaren 23-årige Ahmad Akileh från Landskrona där han hävdar att allt var en olyckshändelse som gjorde att 78-åriga Inger stöp i backen och aldrig vaknade upp igen.
Idag ska Silbersky försöka försvara förskingraren på Röda Korset - Johan af Donner.
– Det handlar, både när det gäller Röda Korset och Cancerfonden, om grov och systematisk brottslighet under en lång period av år, säger åklagaren Alf Johansson enligt DN. Det är grova bedrägerier alternativt grov trolöshet mot huvudman. Och af Donner erkänner i stort de åtalspunkter som åklagaren presenterade men bestred åtalspunkten mutbrott.
Ahmad Akileh omhäktades igår under stort tumult vid Lunds tingsrätt och han är häktad på sannolika skäl för att ha orsakat 78-åriga Ingers död på en parkeringsplats. Själv så lämnade gärningsmannen brottsplatsen och höll sig undan polisen i flera dagar. Brottsrubriceringen är grov misshandel och grovt vållande till annans död.
När det gäller Ahmad Akileh handlar det enligt Silbersky om en olycka. Undrar om han med tiden försöker få af Donners insats till en "olycka"? Kanske af Donner hade oturen att ha en penna i handen när de egenhändigt komponerade fakturorna for förbi? Snart kanske af Donners familj kallar till ett pressmöte i en lokal moské. I ett skriftligt uttalande skriver kanske familjen om miljonerna som försvunnit: "Olyckshändelsen orsakade en enorm sorg i vårt liv."
Om man tittar på de båda fallen som egentligen är väldigt olika finner man dock en likhet utöver att båda förövarna har Silbersky som försvarare.
I Ahmad Akilehs fall blir nog åtalet vållande till annans död, som i svensk rätt innebär att man av oaktsamhet varit orsak till en annan persons död. Enligt 3 kap. 7 § brottsbalken döms man till upp till två års fängelse för brottet eller till böter om brottet anses ringa. Om brottet anses grovt skall fängelsestraffet bli mellan sex månader och sex år.
För af Donner blir det nog trolöshet mot huvudman vilket regleras i Brottsbalken 10 kap 5 §. Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms man till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Titta en gång till på påföljderna!!! För båda brotten gäller upp till två års fängelse eller böter om brottet anses ringa. Om brottet anses grovt skall fängelsestraffet bli mellan sex månader och sex år.
Det ska bli intressant att se vem av Ahmad eller af Donner som Silbersky lyckas bäst med. Det kommer sen att bli intressant att se hur respektive påföljd rimmar med svenska folkets rättsmedvetande. Vilket bedöms som svåraste brottet: slå ihjäl en gammal dam eller sno Röda Korset på några millar?
Jag tycker det är värre att slå ihjäl tanten, men något säger mig att af Donner kommer att få det hårdare straffet.
Se även: Blir det utvisning för Ahmad Akile? och Mycket skit från MENA just nu
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/roda-kors-chefen-infor-ratta_4595373.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/johan-af-donner-riskerar-atta-ars-fangelse_4591001.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5408772.ab
http://www.dn.se/nyheter/sverige/har-brande-af-donner-miljonerna-1.1081086
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article792920/Dodsorsaken-kan-mildra-synen-pa-dodsmisshandel.html
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tumult-nar-23-aring-omhaktades_4589017.svd
http://www.ystadsallehanda.se/article/20100420/SKANE/304209996/1617/TTINRIKES/&/Tumult-nar-23-aring-omhaktades
http://hd.se/skane/2010/04/20/tumult-vid-haktning-efter/
http://hd.se/landskrona/2010/05/12/qhan-mattade-en-rallarsvingq/
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.1990549/rattegangen-for-parkeringsdadet-i-landskrona-inleds
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7135662.ab
http://www.dn.se/nyheter/sverige/oenighet-om-nioarigt-vittne-1.1099296
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/parkeringsbrak-upp-i-ratten_4728605.svd
http://hd.se/helsingborg/2010/05/17/rattegangen-om-parkeringsbraket-i/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
